Första gången på länge så har man inte haft en enda leende på läpparna man bara kännt hur man vill bara lägga sig och dra täcket över huvudet.

För många tankar o känslor som snurrar runt i huvudet o hjärtat att man bara vill hitta nån off knapp, Älskar min underbara funky på alla sätt och vis svårt när man står i en väg korsning och inte vet om man ska gå höger eller vänster man står där i mitten och är helt vilsen.

Hoppas att allting vänder och jag får tillbaka de leende som min älskade har fått mig göra i flera veckor och må så där underbart igen,

vill bara ha honom här krypa upp i hans famn inte prata ingenting bara få luta mitt huvud mot han bröst och känna hans armar om mig och bara låta tårarna rinna tills de tar slut.